Hej hopp! Nu när det har gått ett par dagar sen jag skrev mitt förra inlägg kan jag nog påstå att jag lugnat ner mig en hel del. Missförstå mig rätt, anser fortfarande att NYA människor är opålitliga, eller det känns så just nu i alla fall. Vete fan hur det ligger till, men jag måste nog nämna att jag har underbara människor i min närhet, människor som stått vid min sida genom allt. Människor som är helt oumbärliga för mig, vars stöd har hjälpt mig igenom den svåraste tiden i mitt liv, och som fortfarande behövs. Mina tre tjejer:
Gona a.k.a "Gonisen"
Adela a.k.a "Ghetto fabulous"
Silvana a.k.a "Syster Yster"
Ord är överflödiga...ni e "the shiieeeeet"!!! Älskar er...
PEACE!!!
onsdag 15 april 2009
måndag 13 april 2009
Bitter? Javisst!
Som alla vet härstammar människan från släktet homo som i sin tur tillhör ordningen primater. Med andra ord; Människan är ett djur. Om man granskar det lite mer noggrant så tillhör människan, inom släktet homo, underkategorin homo sapiens sapiens. Dagens människa kallas även förståndig människa, och ordet sapiens betyder vis, tänkande, mer urskiljningsförmåga. Varför man överhuvudtaget skulle påstå att dagens människa är förståndig eller vis är något jag inte begriper, och vidare kan jag inte ens börja förstå varför man skulle vilja kalla henne dubbelt förståndig eller vis! Hallååå, sapiens sapiens??? Snälla!
Människan är i mina ögon det mest själviska djuret på denna planet, ifall det beror på att vi är så jävla förståndiga och visa vet jag inte. Men jag anser att denna dubbla upphöjningen av vårt eget intellekt är nog så överflödig. Människans själviskhet visar sig ganska tydligt i hur vi bemöter och behandlar andra männsikor. Människan ljuger, manipulerar och t.o.m slåss för att få som hon vill, inga metoder är för fula eller oärliga. "Skit i vem du trampar på så länge du får det du" vill verkar vara människans slogan. Vi kanske bör få en upptryckt t-shirt med texten den dagen vi föds. Blå till pojkarna, rosa till flickorna...bara för markera könsrollerna riktigt ordentligt! Aja, det är ett annat ämne...
Det jag vill komma till, och jag vet inte om någon kommer att hänga med i mitt resonemang, är att människan inte går att lita på, och jag undrar således ifall det ens är värt besväret att försöka? Jag tänker så här:
1. Människan är självisk, alltså kommer hon alltid att sätta sig själv i första hand
2. Föregående påstående innebär per automatik att en annan människa aldrig kommer att värna såpass mycket om dig som du själv gör vilket gör att...
3. du kan endast lita på dig själv och ingen kan lita på dig
4. Summan blir då att du står ensam i världen och bör aldrig släppa nån för nära ditt själv eller ditt hjärta!
Låter det bittert? Absolut! Menar jag varenda ord? Javisst! Är jag riktigt säker! Absolut inte. Men ibland har man rikigt pissiga dagar, veckor eller t.o.m månader. Jag är inne i en svacka, den har väl hållt i sig ett bra tag nu, är inne på mitt andra år. Omständigheter som var utanför min kontroll gjorde att jag har fått det svårt att våga låta någon ny komma mig nära. Håller man människor borta från sitt riktiga själv så kan dom ju inte trampa på det, eller såra det, eller överge det. Ju färre personer man håller i sin riktiga närhet dessdå mindre är risken att man blir bränd, eller? Rent matematiskt menar jag, färre personer innebär färre risker. Jag har mina nära och kära, räcker inte det? Måste man alltid vara beredd att släppa in fler personer, fler människor som innebär potentiella risker?
Man kan ju undra vart all min ilska och bitterhet kommer ifrån. Kan ju säga att den kommer från själviska människor. Människor som ljuger och smörar för att få det dom vill, utan att ta hänsyn för att den personen som tar emot dessa lögner är en människa, precis som hon. En människa av kött och blod som inte förtjänar att bli behandlad med sån respektlöshet som en lögn innebär. En människa som bara ställer ett krav på någon som hon släpper nära, och det är ärlighet. För en person som jag, som har haft det tufft att lita på nya människor, är det väldigt svårt att öppna upp sig, att våga ta det steget. När jag äntligen lyckades tog personen i fråga mitt försök och körde upp den i röven på mig! Ursäkta språket, men ibland måste man vara väldigt grafisk för att få andra att förstå hur vissa saker känns. Denna händelse ledde till att jag får bekräftat det jag trott och kännt de senaste åren, det är inte värt att börja lita på någon, i slutändan blir man alltid blåst!
Detta innebär ju således att det inte heller går att lita på mig, och så är det nog. Varför skulle jag vara bättre än nån annan människa, vi tillhör ju trots allt samma art. Och det är jag inte, och inte du heller. Men jag tror att genom att vara medveten om en del saker som ligger i människans natur så kan vi i alla fall sträva mot att göra bättre, att vara bättre.
Nä, nu skiter jag i det här. Vill sitta med min bitterhet och slicka mina sår, sår som jag fått av att ha öppnat upp ögonen och stirrat verkligheter rakt in i hennes svarta hjärta. Hahaha, fy vad dramatisk man har blivit i sina äldre dagar! Men så är det. Några avslutande rader på detta underbara och bittra inlägg:
Till den som känner sig träffad, ta åt dig! Ni andra, håll med eller inte, skiter i vilket...
Människan är i mina ögon det mest själviska djuret på denna planet, ifall det beror på att vi är så jävla förståndiga och visa vet jag inte. Men jag anser att denna dubbla upphöjningen av vårt eget intellekt är nog så överflödig. Människans själviskhet visar sig ganska tydligt i hur vi bemöter och behandlar andra männsikor. Människan ljuger, manipulerar och t.o.m slåss för att få som hon vill, inga metoder är för fula eller oärliga. "Skit i vem du trampar på så länge du får det du" vill verkar vara människans slogan. Vi kanske bör få en upptryckt t-shirt med texten den dagen vi föds. Blå till pojkarna, rosa till flickorna...bara för markera könsrollerna riktigt ordentligt! Aja, det är ett annat ämne...
Det jag vill komma till, och jag vet inte om någon kommer att hänga med i mitt resonemang, är att människan inte går att lita på, och jag undrar således ifall det ens är värt besväret att försöka? Jag tänker så här:
1. Människan är självisk, alltså kommer hon alltid att sätta sig själv i första hand
2. Föregående påstående innebär per automatik att en annan människa aldrig kommer att värna såpass mycket om dig som du själv gör vilket gör att...
3. du kan endast lita på dig själv och ingen kan lita på dig
4. Summan blir då att du står ensam i världen och bör aldrig släppa nån för nära ditt själv eller ditt hjärta!
Låter det bittert? Absolut! Menar jag varenda ord? Javisst! Är jag riktigt säker! Absolut inte. Men ibland har man rikigt pissiga dagar, veckor eller t.o.m månader. Jag är inne i en svacka, den har väl hållt i sig ett bra tag nu, är inne på mitt andra år. Omständigheter som var utanför min kontroll gjorde att jag har fått det svårt att våga låta någon ny komma mig nära. Håller man människor borta från sitt riktiga själv så kan dom ju inte trampa på det, eller såra det, eller överge det. Ju färre personer man håller i sin riktiga närhet dessdå mindre är risken att man blir bränd, eller? Rent matematiskt menar jag, färre personer innebär färre risker. Jag har mina nära och kära, räcker inte det? Måste man alltid vara beredd att släppa in fler personer, fler människor som innebär potentiella risker?
Man kan ju undra vart all min ilska och bitterhet kommer ifrån. Kan ju säga att den kommer från själviska människor. Människor som ljuger och smörar för att få det dom vill, utan att ta hänsyn för att den personen som tar emot dessa lögner är en människa, precis som hon. En människa av kött och blod som inte förtjänar att bli behandlad med sån respektlöshet som en lögn innebär. En människa som bara ställer ett krav på någon som hon släpper nära, och det är ärlighet. För en person som jag, som har haft det tufft att lita på nya människor, är det väldigt svårt att öppna upp sig, att våga ta det steget. När jag äntligen lyckades tog personen i fråga mitt försök och körde upp den i röven på mig! Ursäkta språket, men ibland måste man vara väldigt grafisk för att få andra att förstå hur vissa saker känns. Denna händelse ledde till att jag får bekräftat det jag trott och kännt de senaste åren, det är inte värt att börja lita på någon, i slutändan blir man alltid blåst!
Detta innebär ju således att det inte heller går att lita på mig, och så är det nog. Varför skulle jag vara bättre än nån annan människa, vi tillhör ju trots allt samma art. Och det är jag inte, och inte du heller. Men jag tror att genom att vara medveten om en del saker som ligger i människans natur så kan vi i alla fall sträva mot att göra bättre, att vara bättre.
Nä, nu skiter jag i det här. Vill sitta med min bitterhet och slicka mina sår, sår som jag fått av att ha öppnat upp ögonen och stirrat verkligheter rakt in i hennes svarta hjärta. Hahaha, fy vad dramatisk man har blivit i sina äldre dagar! Men så är det. Några avslutande rader på detta underbara och bittra inlägg:
Till den som känner sig träffad, ta åt dig! Ni andra, håll med eller inte, skiter i vilket...
söndag 28 december 2008
Ojojoj!!!
Hej mina underbara läsare! Long time no see...har varit smått frånvarande den senaste tiden, bloggandet har fått ta en sekundär plats i mitt liv för tillfället. Livet rullar på supersnabbt och dygnets 24 timmar räcker inte till för allt skoj man vill göra. Men nu e jag här igen, i egen hög person :-)
Har precis kommit hem från julfirandet, som jag spenderade i skidbackarna i de norra delarna av vårt stora rike Sverige. En snabb huvudräkning:
- Dagar i skidbacken: 2
- Armar brutna: 0
- Ben brutna: 0
- Hjärnskakningar: 0
- Antal gånger ramlade: 4
- Öm svanskota: ABSOLUT!!!
Men jag överlevde vår underbara eskapad till vinter- och snöland, och jag måste säga att jag hade det helt förträffligt. Men men, allt det roliga tar någon gång slut och man måste tillbax till verkligheten. Så nu sitter man här framför datan och kör tvåfingervalsen över tangentbordet.
Har sen senaste gången jag skrev börjat min praktik, där jag befinner mig i skrivandets stund, och det går superbra. Trivs som en fisk i vatten. Blir kvar här till slutet av januari, sen bär det av till Växjö igen. Bara tre terminer kvar på utbildningen då...tjihoooooo!!!
Nä, nu kanske man ska göra lite nytta, men jag lämnar Er inte utan en liten vits á la LorreKorre:
En man kliver in i en bar i en stad utan kvinnor. Han säger:- Hur överlever ni här utan kvinnor?
- Nja, vi har en tunna stående med ett kvisthål i så vi klarar oss. Mannen dricker ett par öl och blir ganska berusad och säger:
- Nu ska jag hitta den där tunnan och testa den.Så ger sig mannen ut i natten för att komma tillbaka en timma senare.
- Det var det bästa jag varit med om, vad blir jag skyldig?
- Inget, men det är din tur att ligga i tunnan.
Tack för visat intresse...hoppas på ett kärt återseende. KRAAAAAM!!!
måndag 25 augusti 2008
Nämen!
Okey...kanske e dax att skriva lite på den här förbannade bloggen. Det va ju trots allt ett tag sen sist....hallåååååå VALBORG!
Har hunnit med en del...Chileresan, jobba och egentligen bara slappa järnet! Jag menar, det har ju trots allt varit en ganska okey sommar.
Nä, helt ärligt, pallar verkligen inte skriva nått just nu. Måste laga mat, träna, packa och städa innan det bär av till metropolen Växjö imon. Tillbax till studentlivet som jag i ärligehetens namn har saknat. Ha kanske inte saknat kårenmänniskor, "bira bira bira BÄRS BÄRS BÄRS!!!" ramsan och äckliga overaller som i min mening inhyser en armé av bakterier och andra skadedjur. TVÄTTA ERA OVERALLER FÖR BÖVELEN!!! Men det ska bli kul att börja plugga igen...
Nä, här bli inga barn gjorda (hoppas jag med hela min själ!!!)...ha det nu så bra där ute i cyberdjungeln. Och sillen, hoppas att du e nöjd med mitt korta med informativa och känsloladdade inlägg. Gnäller en del har jag insett...men du hade inte velat ha det på nått annat sätt ;-)
Tack för visat intresse...kraaaaam!!!
Har hunnit med en del...Chileresan, jobba och egentligen bara slappa järnet! Jag menar, det har ju trots allt varit en ganska okey sommar.
Nä, helt ärligt, pallar verkligen inte skriva nått just nu. Måste laga mat, träna, packa och städa innan det bär av till metropolen Växjö imon. Tillbax till studentlivet som jag i ärligehetens namn har saknat. Ha kanske inte saknat kårenmänniskor, "bira bira bira BÄRS BÄRS BÄRS!!!" ramsan och äckliga overaller som i min mening inhyser en armé av bakterier och andra skadedjur. TVÄTTA ERA OVERALLER FÖR BÖVELEN!!! Men det ska bli kul att börja plugga igen...
Nä, här bli inga barn gjorda (hoppas jag med hela min själ!!!)...ha det nu så bra där ute i cyberdjungeln. Och sillen, hoppas att du e nöjd med mitt korta med informativa och känsloladdade inlägg. Gnäller en del har jag insett...men du hade inte velat ha det på nått annat sätt ;-)
Tack för visat intresse...kraaaaam!!!
torsdag 1 maj 2008
Valborg asså!
Jag vet inte varför jag låter mig övertalas ibland. Min princip sen jag va 18 år har varit att man kan festa varje dag på året om det skulle falla en in...men på valborg stannar man hemma! Bara en massa småkidz som ränner runt och spyr i buskar (eller på en om man råkar befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt), medelåldersmän som tafsar eller kickersbrudar som vill slå ner allt och alla! Puh, att folk orkar gå ut!
Men i alla fall, jag hade planerat in en härlig kväll framför dumburken...tänkta ha skräckfilmsmaraton, my favourite! Istället blev jag övertalad till en tur till systemet, förfest med okända och en snabbesök på Sivans, campuspuben. Efter 5 öl insåg jag att min härliga filmkväll hade transformerats till en kväll med alkoholiserade overallmänniskor, techno och glassplitter på dansgolvet. I och för sig ett skräckscenario, men inte riktigt så som jag hade tänkt mig! Det blev att jag släpade hem min tråkiga röv redan klockan 01.
Och nu när jag sitter och läser igenom det jag hittills skrivit, så inser jag att min ömma syster har rätt. Jag kommer att bli en förbittrad kärring som sitter hemma me sina 17 katter och som då och då sitter nere vid parken och klagar över dagens hemska ungdom!
Så det kanske fortfarande finns tid för förbättring? Jag menar, min framtid ser ju inte såååååå lovande ut. Men jag står fast vid min "inte gå ut på valborg"-regel! I år va bara ett mindre undantag ;-D
Men i alla fall, jag hade planerat in en härlig kväll framför dumburken...tänkta ha skräckfilmsmaraton, my favourite! Istället blev jag övertalad till en tur till systemet, förfest med okända och en snabbesök på Sivans, campuspuben. Efter 5 öl insåg jag att min härliga filmkväll hade transformerats till en kväll med alkoholiserade overallmänniskor, techno och glassplitter på dansgolvet. I och för sig ett skräckscenario, men inte riktigt så som jag hade tänkt mig! Det blev att jag släpade hem min tråkiga röv redan klockan 01.
Och nu när jag sitter och läser igenom det jag hittills skrivit, så inser jag att min ömma syster har rätt. Jag kommer att bli en förbittrad kärring som sitter hemma me sina 17 katter och som då och då sitter nere vid parken och klagar över dagens hemska ungdom!
Så det kanske fortfarande finns tid för förbättring? Jag menar, min framtid ser ju inte såååååå lovande ut. Men jag står fast vid min "inte gå ut på valborg"-regel! I år va bara ett mindre undantag ;-D
tisdag 22 april 2008
måndag 7 april 2008
Nu var det dax igen...
Okey, jag är tillbaka. Har haft en hel del att stå i den senaste tiden. Men som jag tidigare sagt, man ska ICKE KLAGA!!!Det kunde ju ha varit värre...man hade kunnat vara siamesisk tvilling med sin bror, som dessutom är bög. Och inte nog med det, han får besök av sin pojkvän... och man delar röv!
Så livet rullar på som vanligt, sova-skola-plugg-träning-mat (när plånboken tillåter)... och sen börjar allt om igen. Känner mig som en hamster i ett hjul (R.I.P Sandra, min älskade hamster som dog när jag va 6 år).
Samtalade med min syster Svettet häromdan och hon tyckte att det var en alldeles förträfflig idé att införa "veckans skämt á la Korre" i min blogg. Så jag ska ta mig en djup funderare och återkomma med mitt beslut. Men det lutar mot en positiv inställning till föregående förslag. Man sitter ju trots allt och trycker på ett gäng riktigt roande...och något politiskt inkorrekta...historier.
Då jag inte har nån som helst struktur eller teman på mina olika inlägg ska jag ta och byta tema. Tog ett stort kliv ut i alkohol-träsket i fredags...och trodde att jag gjort bort mig rejält. Som tur e har man bra vänner som kan stilla mitt oroliga sinne och försäkra om att man uppförde sig som en dam...med lite väl hög promille-halt...men ändå en DAM! (Ber en stilla bön om att mamma och pappa inte läser denna blogg...) Och JA Sillen, jag är framtida behandlingspedagog för alkoholister och narkomaner!!! Och JA, jag ser paradoxen i det hela!
Nu är det hög tid att släpa denna stackars Korre i säng (Nej, inget snuskigt!). Hoppas att jag får drömma vackra drömmar om stiliga riddare i små badshorts, bara överkroppar och med en stooooooooor...pizza i handen! Det blir inte mycket bättre än så...
God natt där ute i cyber-land. Jag hoppas att ni har uppskattat denna korta glimt i mitt OTROLIGT spännande student-liv. Tack för visat intresse!!!
Så livet rullar på som vanligt, sova-skola-plugg-träning-mat (när plånboken tillåter)... och sen börjar allt om igen. Känner mig som en hamster i ett hjul (R.I.P Sandra, min älskade hamster som dog när jag va 6 år).
Samtalade med min syster Svettet häromdan och hon tyckte att det var en alldeles förträfflig idé att införa "veckans skämt á la Korre" i min blogg. Så jag ska ta mig en djup funderare och återkomma med mitt beslut. Men det lutar mot en positiv inställning till föregående förslag. Man sitter ju trots allt och trycker på ett gäng riktigt roande...och något politiskt inkorrekta...historier.
Då jag inte har nån som helst struktur eller teman på mina olika inlägg ska jag ta och byta tema. Tog ett stort kliv ut i alkohol-träsket i fredags...och trodde att jag gjort bort mig rejält. Som tur e har man bra vänner som kan stilla mitt oroliga sinne och försäkra om att man uppförde sig som en dam...med lite väl hög promille-halt...men ändå en DAM! (Ber en stilla bön om att mamma och pappa inte läser denna blogg...) Och JA Sillen, jag är framtida behandlingspedagog för alkoholister och narkomaner!!! Och JA, jag ser paradoxen i det hela!
Nu är det hög tid att släpa denna stackars Korre i säng (Nej, inget snuskigt!). Hoppas att jag får drömma vackra drömmar om stiliga riddare i små badshorts, bara överkroppar och med en stooooooooor...pizza i handen! Det blir inte mycket bättre än så...
God natt där ute i cyber-land. Jag hoppas att ni har uppskattat denna korta glimt i mitt OTROLIGT spännande student-liv. Tack för visat intresse!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)
